The old days are gone!
Nu är det över, jag är trött på att ständigt ha människor som kommer till mig bara när det passar dem, jag må ha tålamod men vad tjänar det till att jag stöttar de som inte stöttar mig tillbaks elller som bara kräver saker av mig ständigt?
Det ska finnas ömsesidig kontakt för sånt där, den enda sidan ska möta den andra så att säga!
Tänk er själva, behandla andra så som du själv vill bli behandlad är en gyllende regel, den må hända inte funka till 100% i och med att då skulle man få tillbaka för precis allt man gjorde haha, den sitsen skulle jag inte vilja hamna i ^^
Men det jag menar är att på en reglerad bas ska det funka mellan 1 och 2, det är inte den ena eller den andra! Det är den ena och den andra!
I will take my time, återfå min tid för mig själv, lära känna mig själv igen! Jag känner många andra väldigt bra men jag kan inte umgås med mig själv längre, hur fan ska det funka i längden? :P
Vi föds som oskrivna blad, men direkt efter att vi fötts påverkas vi ständigt av våran omgivning och därefter tar vi verkligen efter.. Kan ni säga någon människa som inte har fått något nytt aspekt från en annan? Visst, det kan vara riktigt fint på ett sätt att höra en annans människa åsikt eller se hur denna är, men man ska inte påverkas så pass mycket att sin egna identitet brister.. Det finns ju ingen mening i det ;)
Jag älskar människor, I really do! Men jag klarar fan inte av dem... Inte alla sorter iaf haha, även om jag själv har JÄVLIGT lätt för att möta människor, överleva, prata om saker och ting, så orkar jag helt enkelt inte med alla sorter där ute!
Överallt finns dem, egoister, idioter, sega, störda, roliga, tråkiga, ledsna, glada, etc etc etc... Jag kan verkligen anpassa mig till alla slags människor, även de riktigt svåra, jag lär mig helt enkelt :)
Men jag orkar inte med den sorten som bara tänker på sig själva hela tiden, skrytsamma jävlar som hela tiden tror att de är bäst, som dessutom meddelar de till alla i deras närhet.. FUCK YOU! Ta och inse att ni inte är så jävla underbara som ni tror, ni är störande och vissa av er kan faktiskt gå och dö istället!
Jag menar, man får gärna tycka om sig själv och sitt liv, det är totally fine! Jag har inget emot de som älskar sitt liv :)
Men vad jag faktiskt menar är att det uppfattas som oerhört jävla störande, iaf från min sida... Jag tål er inte! jävla glappkäftar xD
Jag har länge försökt att fly från mina problem men nu har jag äntligen kommit till den punkten då jag insett att det inte går, det är tack vare Mogge och Sara jag kommit att insé det! Jag måste börja ta mig tid för mig själv och möta mina problem... Det är lite si och så men jag ska iaf försöka, det är ju det man lever för, att må bra eller hur? :)
Det ska finnas ömsesidig kontakt för sånt där, den enda sidan ska möta den andra så att säga!
Tänk er själva, behandla andra så som du själv vill bli behandlad är en gyllende regel, den må hända inte funka till 100% i och med att då skulle man få tillbaka för precis allt man gjorde haha, den sitsen skulle jag inte vilja hamna i ^^
Men det jag menar är att på en reglerad bas ska det funka mellan 1 och 2, det är inte den ena eller den andra! Det är den ena och den andra!
I will take my time, återfå min tid för mig själv, lära känna mig själv igen! Jag känner många andra väldigt bra men jag kan inte umgås med mig själv längre, hur fan ska det funka i längden? :P
Vi föds som oskrivna blad, men direkt efter att vi fötts påverkas vi ständigt av våran omgivning och därefter tar vi verkligen efter.. Kan ni säga någon människa som inte har fått något nytt aspekt från en annan? Visst, det kan vara riktigt fint på ett sätt att höra en annans människa åsikt eller se hur denna är, men man ska inte påverkas så pass mycket att sin egna identitet brister.. Det finns ju ingen mening i det ;)
Jag älskar människor, I really do! Men jag klarar fan inte av dem... Inte alla sorter iaf haha, även om jag själv har JÄVLIGT lätt för att möta människor, överleva, prata om saker och ting, så orkar jag helt enkelt inte med alla sorter där ute!
Överallt finns dem, egoister, idioter, sega, störda, roliga, tråkiga, ledsna, glada, etc etc etc... Jag kan verkligen anpassa mig till alla slags människor, även de riktigt svåra, jag lär mig helt enkelt :)
Men jag orkar inte med den sorten som bara tänker på sig själva hela tiden, skrytsamma jävlar som hela tiden tror att de är bäst, som dessutom meddelar de till alla i deras närhet.. FUCK YOU! Ta och inse att ni inte är så jävla underbara som ni tror, ni är störande och vissa av er kan faktiskt gå och dö istället!
Jag menar, man får gärna tycka om sig själv och sitt liv, det är totally fine! Jag har inget emot de som älskar sitt liv :)
Men vad jag faktiskt menar är att det uppfattas som oerhört jävla störande, iaf från min sida... Jag tål er inte! jävla glappkäftar xD
Jag har länge försökt att fly från mina problem men nu har jag äntligen kommit till den punkten då jag insett att det inte går, det är tack vare Mogge och Sara jag kommit att insé det! Jag måste börja ta mig tid för mig själv och möta mina problem... Det är lite si och så men jag ska iaf försöka, det är ju det man lever för, att må bra eller hur? :)
Kommentarer
Trackback
