Sorgens glädje port!
För första gången på länge har jag fått träffa Karro, Pompa, Percy, Milla... Guldgänget även kallat. Jag har verkligen saknat att umgås med er, synd bara att jag kunde stanna ytterst kort tid. Hade gärna stannat kvar mycket längre för att delta i era galna diskutioner (:
Har umgåtts en hel del med Tillie på sista tiden, har varit skitskoj faktiskt. Vi har bakat massor, skrattat, pratat, umgåtts med hennes familj, jag vet inte allt vad... Snart ska du även flytta med. Kommer bli tomt utan dig, men jag vet att du får det bra i Stockholm iaf. Det glädjer mig.
Men du är inte den enda
Om inte en allt för lång tid ska även Sara flytta härifrån p.g.a. hennes "ursäkta uttalet" korkade jävla fader! Vad skulle det hjälpa om du flyttade till U.S.A? Du har det bättre här, det vet DU lika väl som jag! Men det går inte att ändra på någonting så länge hans tankar är inställda på en sak. Han är oresonerlig.
FAN FÖR DÅLIGA DAGAR!
Fast denna dagen har samtidigt varit väldigt rolig. Träffade Robin idag, efter en hel sommar borta från varandra (näst in till i alla fall). Det var länge sedan jag var i mitt "psyko" tillstånd, men idag kom det verkligen fram. Då jag inte brydde mig om något, bara var mig själv och släppte allting jag hade i huvudet..... jag behövde det. Tack, du är en riktigt bra vän!
Fick möta Erik idag med, d.v.s. robins granne. En hel sjyst kille med båda fötterna på jorden, hans tjej var skithärlig hon med. Måhända att jag fastnade liiiiite för mycket på Godzilla grejjen, men fan vad kul jag hade haha... För en ödla som kan skifta färg och ändra sig för att passa in i tillvaron är ju Godzilla ;)
Ännu bättre var när vi skulle handla godis i affären precis bredvid SF bio (kommer ej ihåg namnet). Där vi undrade vad godis priset kostade och inte hittade priset.. Varav ägaren pekade på en skylt HÖGT UPP I TAKET där priset stod. Direkt efter pekade han på en annan skylt utanför affären "SKITSTOR" där det stod Godis för 7.90 eller vad det nu var. Men att ingen hade sett den haha, verkligen bra grej det där med skyltar!
Är så jävla trött på allt det här gällande att mina vänner ständigt är deprimerade, hela tiden klagar och söker vägledning via mig. Om det är något problem är JAG den personen de vänder sig till, får ta ställning och hjälpa.....
Men, jag älskar att hjälpa folk. Så det tar ut sig!
Något jag alltid älskat i mitt liv är att hjälpa andra, prata om deras problem, försöka hjälpa personer igenom situationer som känns väldigt svåra! Jag kan inte säga emot att jag älskar när personer ser upp till mig, håller av mig och ser mig som en nära vän. Jag är ganska egoistik av mig jag vet, men jag är fan inte arrogant. DET är de viktiga.
En väldigt dum sak med mig har varit att jag aldrig uppskattat det jag haft i mitt liv. Inte så högt som jag borde i alla fall. Min familj, vänner, släkten, boendet, friheten.... I can't begin to type it all....
Jag antar att det är nu när alla flyttar ifrån mig jag verkligen börjar inse vad jag hade/vad jag har/Vad jag... har kvar? Allt för mycket tankar flyger omkring i mitt huvud.... Guess there's just to much in my head!!!
Vad jag behöver? Ombyte, prata ut, visa, eventuellt... gråta ut?
Detta är saker jag har väldigt lätt för att skriva, men att prata om dem föredrar jag inte alls. I alla fall inte med vem som helst, jag har ytterst få som JAG anser förstår mig, men bara för att min åsikt är en sak betyder inte det att den stämmer. Det finns säkerligen många fler som förstår sig på mig väldigt väl men som inte "tar i hand"...
Det jag har som mest svårt för... Att erkänna att ANDRA har hjälpt mig. Jag är en person som gillar att klara utmaningar själv, min stolthet tar ofta över och därför visar jag inte min tacksamhet. Jag har skitsvårt för det!
Det finns praktiska exempel då jag har fått hjälp av andra, och till en början blivit tjurig eller dylikt för att de påpekat saker gällande mig eller försökt ta sig an mina problem. Men guess what? I efterhand har jag uppskattat de och varit skyhögt glad för allt denna gjort för mig. Så bara för jag inte visar min tacksamhet eller ej utrycker mig på ett sådant sätt som visat att jag varit tacksam. Tro inte att jag inte är det!
Det är något jag jobbar på, och som småningom (förhoppningsvis) kommer förekomma i framtiden..... Har verkligen kommit in i denna tankefas igen... Kommer nog bli en hel del skrivande framöver
shit mkt tankar dude. stämmer det där med att alla kommer till dig för att prata men guess what. det är för att du är en jävligt bra lyssnare, en bra vän och alltid har bra svar på saker, du vet vad du ska säga i dom flesta fall och om du inte har ett svar så säger du det istället för att försöka komma på nånting halvhjärtat. det är det jag verkligen gillar med dig, du är alltid ärlig. keep it up might, hoppas vi kan träffs snart igen :P min kusin har btw fått tillgång till en lokal med trummor och grejjs i nkpg så vi får åka dit och repa nån gång med henne du och jag då :P men en sak också. även om du faktiskt är väldigt bra på att prata och lyssna och förstå dig på människor. så behöver även du prata av dig och bli förstådd av någon annan, tänk på det. im here if u want to talk. typ som den gången när vi saTT typ 4 timmar på resecentrum och bara snackade och spelade gitarr, fan vad nice de va. om man ska klara av att ta sig an andra människors last så måste man ha en del skottkärror att lägga jorden på också. och det är de som kallas för vänner :P i mina ögon är du fan den bästa polaren som finns ska du veta. LÄS ALLT FÖR FAN ANNARS SNOR JAG DIN GITARR :D:D:D not xD nejdå det gör jag inte men :P jag snor dig nån dag nu framöver så ska vi lira gura och softa som fan :P
Det är jävligt starkt att erkänna att du har svårt att få hjälp av andra, Danne. Men tänk på att visst, människor kanske hjälpt dig att tänka på ett annat sätt, men de har inte hjälpt dig att lösa problemet om det varit ett problem, det har du gjort helt själv oavsett hur mycket hjälp du får, det får du inte glömma. Det har varit jävligt kul att umgås med dig också :) Men du får komma och rädda mig från all negativitet i Stockholm! Tillbaka till inlägget: Det är starkt att erkänna allt det här, speciellt på en blogg för människor du känner, och det känns som att din självinsikt växer och växer. Jag blev stolt över ditt inlägg :) PUSS! / Tillie (som om du inte redan visste det)
ja fan va jag saknar att umgås med dig oxå...men det får det fan bli ändring på haha...om två veckor smäller det :P
Jag var som du tidigare.... man suger åt sig och det blir en ond cirkel. Man tar åt sig av andras bekymmer sedan kan man inte ummgås med någon utan att snacka problem. Man mår dåligt utan att skälv ha anledning att må dåligt...
synd bara det där med din vän i USA
